Denna karta, skapad med hjälp av nya COWVR-observationer, visar jordens mikrovågsfrekvenser, vilka ger information om styrkan hos havsytans vindar, mängden vatten i molnen och mängden vattenånga i atmosfären.
Ett innovativt miniinstrument ombord på den internationella rymdstationen har skapat den första globala kartan över luftfuktighet och havsbris.
Efter installationen på den internationella rymdstationen sköts två små instrument, designade och byggda av NASA:s Jet Propulsion Laboratory i södra Kalifornien, upp den 7 januari för att börja samla in data om jordens havsvindar och atmosfärisk vattenånga som används för väder- och havsprognoser. Viktig information behövs. Inom två dagar hade Compact Ocean Wind Vector Radiometer (COWVR) och Temporal Space Experiment in Storms and Tropical Systems (TEMPEST) samlat in tillräckligt med data för att börja skapa kartan.
COWVR och TEMPEST sköts upp den 21 december 2021 som en del av SpaceX:s 24:e kommersiella förnödenheter till NASA. Båda instrumenten är mikrovågsradiometrar som mäter förändringar i jordens naturliga mikrovågsstrålning. Instrumenten ingår i US Space Forces Space Test Program Houston-8 (STP-H8), som syftar till att visa att de kan samla in data av jämförbar kvalitet med större instrument som för närvarande är i omloppsbana.
Den här nya kartan från COWVR visar 34 GHz-mikrovågor som jorden avger på alla breddgrader som är synliga från rymdstationen (från 52 grader nordlig latitud till 52 grader sydlig latitud). Denna speciella mikrovågsfrekvens ger väderprognosmakare information om vindstyrkan vid havsytan, mängden vatten i molnen och mängden vattenånga i atmosfären.
De gröna och vita färgerna på kartan indikerar högre halter av vattenånga och moln, medan havets mörkblå färg indikerar torr luft och klar himmel. Bilden fångar typiska väderförhållanden som tropisk fukt och nederbörd (grön rand i mitten av kartan) och stormar på mellersta breddgrader över havet.
Radiometrar kräver en roterande antenn så att de kan observera stora områden av jordytan snarare än bara en smal linje. I alla andra mikrovågsradiometrar i rymden roterar inte bara antennen, utan även själva radiometern och tillhörande elektronik, cirka 30 gånger per minut. Det finns goda vetenskapliga och tekniska skäl för en design med så många roterande delar, men att hålla en rymdfarkost stabil med så mycket rörlig massa är en utmaning. Dessutom har mekanismerna för att överföra energi och data mellan verktygets roterande och stationära sida visat sig vara arbetsintensiva och svåra att tillverka.
COWVR:s komplementära instrument, TEMPEST, är resultatet av årtionden av NASA-investeringar i teknik för att göra rymdelektronik mer kompakt. I mitten av 2010-talet började JPL-ingenjören Sharmila Padmanabhan fundera på vilka vetenskapliga mål man kunde uppnå genom att placera kompakta sensorer på CubeSat, mycket små satelliter som ofta används för att billigt testa nya designkoncept.
Om du vill veta mer om små väderstationer kan du kontakta oss.
Publiceringstid: 21 mars 2024